Hej vänner! Nu har vi gått in i vecka 28+1 (vecka 29), liten lever rövare som aldrig förr och jag funderar lite på ibland om det kommer bli under just denna graviditet man får uppleva ett brutet revben för första gången...
Liten men ganska så stark om vi säger så!
ONSDAG 13 FEBRUARI
Tänkte börja skriva mer om
högkänslighet, hur jag personligen upplever det, men även som en slags terapi då jag under så många år läst och läst och försökt förstå vad jag "lider" av, varför jag alltid känt mig så annorlunda emot andra människor. Varför andra upplevt mig som blyg, tillbakadragen och osocial.
Jag är fortfarande inte säker på om jag också har någon typ av Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (stor ärftlighetsfaktor) och skulle säkerligen behöva utredas för även detta, men det sjukvården inte verkar förstå är att vissa verkligen drar sig och har svårt för att söka hjälp.
För många år sedan tog jag mod till mig, remiss skulle skickas och jag fick veta att det kunde ta några månader. Dom hörde aldrig av sig. Synd, det krävdes så mycket av mig att ens ta det där steget och efter det har jag ej gjort det igen. Kan även tillägga att läkaren jag pratade med visste inte ens vad ADD är för något.
Högkänslig är det inget tal om saken att jag inte är, väldigt högkänslig skulle jag vilja påstå och vill gärna börja dela med mig mer utav det, kanske någon känner igen sig? Kanske någon famlar i mörkret precis som jag innan det gick upp för mig att det fanns något som kunde sätta ord på precis hur jag fungerar och känner!
Här nedan kommer ett exempel på en helt vanlig vardagssituation som kan vara väldigt påfrestande för min högkänsliga hjärna:
Har under så många år önskat ett smidigare sätt att handla mat på än att behöva in i en stor butik med massor av människor, vilket för mig innebär massor av intryck och känslor som liksom snor min energi något kopiöst, speciellt nu under graviditeten verkar jag ha blivit ännu känsligare och kan vara totalt död resten av dagen efter en mindre utsvävning bland människor i butik.
Har alltid haft svårt för butiker, svårt att koncentrera mig pga alla människor, ljud i olika former tar enormt med energi när man är ljudkänslig, kan inte stänga av utan hör alla ljud samtidigt och extra högt.
Som ni förstår blir det ganska så mossigt däruppe, svårast har jag för att prata om man stöter på någon bekant, det blir ett himla virrvarr och tankarna går på högvarv. Så stöter ni på mig i butik, förvänta er inte någon supersocial person, får verkligen anstränga mig till max för att ta in vad personen säger och sen ska man försöka formulera ett svar på det som sägs också.
Ibland minns jag inte ens vad som sagts, stressnivån går alltid upp när jag måste socialisera i liknande miljöer eller överhuvudtaget med personer som just bara är "bekanta" men jag har med åren börjat acceptera att det bara är såhär jag är trots att jag verkligen ogillar dessa situationer.
Har sedan barnsben bara önskat att jag kunde vara lika social som alla andra, få fram orden lika lätt som alla andra, prata vitt och brett om livet som dom flesta verkar kunna osv men det tar väldigt mycket energi att försöka vara på det här viset när man egentligen inte är det, när man är mer av en lyssnare. Dom nära hjärtat är en helt annan sak, men även dom behöver man vila ifrån ibland och det finns alltid en gräns för hur mycket jag orkar socialisera och umgås.
Högkänslighet är ingenting som går att "öva" bort, det tar bara en massa energi i onödan så mitt bästa tips är att försöka "spara" på energin genom att tänka över vilka situationer som tar onödigt mycket på den högkänsliga hjärnan. För det är otroligt jobbigt när man väl gått över den där gränsen för vad hjärnan orkar med, när den blivit totalt överstimulerad, dagar man kanske bokat in för mycket, träffat för många, varit för social, ansträngt sig att vara social fast att man egentligen inte är det, man känner sig döende, vill bara låsa in sig och dra något mörkt över sig i total tystnad.
Hjärnan värker, så kanske man skulle kunna förklara det.
Minsta ljud gör ont, till och med ljus...
Så vad jag ville komma fram till, vi kan äntligen beställa mat online, sätta ihop våra egna matkassar för att sedan bara hämta ut i lilla staden. Kan inte med ord beskriva hur otroligt skönt detta är, att slippa ett energikrävande moment av alla 100 som redan finns i vardagen som det är.
Någon mer som är högkänslig? Vilka moment i vardagen har ni jobbigast för? Vad tar mycket energi av just dig? Berätta gärna!
Social Icons