Här var vi inte gammal, hela 6 dagar & hade nyss kommit hem ifrån BB. Kan inte riktigt förstå att vi har en 3 månaders bebis här hemma, hur kunde tiden gå så fort?!! Tiden har liksom rusat förbi, vi har renoverat & slitit i månader nu med det nya huset & gosat bebis när hon väl är vaken, dom sover ju en hel del när dom är såhär små! Bloggen har helt enkelt fått vila, det är synd, för jag saknar verkligen den delen, att vara van sedan många år tillbaka att kika in här minst 1 gång om dagen gör att det känns lite sorgligt...
Men allt måste få ha sin tid, jag hoppas & tror att bara allt har lugnat ner sig med renoveringen av vårt lilla Björkallén så kommer jag kunna börja dela med mig mer av livet igen, samtidigt som jag känner att det finns så mycket som jag velat dela med mig utav under denna tid...
Men som jag tidigare nämnt, vi tar en dag i taget, har en tendens att stressa upp mig helt i onödan, ha orimligt höga krav på allt jag tar mig för, men det kanske bara är att acceptera att det är så min hjärna är och fungerar. Jag vill inte dra ner på kvalitén, det skulle snarare vara ett nederlag för mig eftersom utveckling alltid eftersträvas, men det kommer en tid för det också, måste påminna mig själv, att nu är jag mammaledig och måste ta saker och ting med ro, det kommer en tid för utveckling också...
Vi har gått igenom så mycket på så kort tid, mycket är så personligt & sårbart, men mycket är också väldigt vackert & älskvärt, jag vet bara inte hur mycket av livet man faktiskt kan dela med sig utav, samtidigt som jag själv anser att det vore det bästa att dela, få ut alla dom där tankarna, funderingarna och känslorna som gnager därinne...
Ni vet, kan känna ibland att bloggvärlden börjar bli så opersonlig som det bara går att bli, att det inte finns något att känna igen sig i...
Vilka magiska bilder här inne hos dig! första gången men inte sista jag kikar in här :)
SvaraRaderaOh men tack så mycket vad glad jag blir att du tycker det, du är så välkommen så :)
Radera