ATT HA LANDAT HEMMA, BEBISBUBBLAN & BABYSITTER

Lördag morgon och vi börjar äntligen landa lite i allt som hänt, lyckorus och overklighetbubbla, tänk att hon faktiskt äntligen är här, utanför magen, hos oss! Hur overkligt och underbart som helst trots den förlamande tröttheten som infunnit sig efter allt för många nätter utan ordentlig sömn...

FOTO:LIVSGLITTER

I torsdags förmiddag fick vi klartecken att äntligen få åka hem, avskyr sjukhus och ännu värre att bli tvingad att vara kvar, 48 timmar kändes som en hel evighet av längtan hem till sitt eget. Så mycket till privatliv blir det inte när man är på BB då det ständigt kommer ny personal och knackar på, men har bara positivt att säga denna gång, supermysig personal till skillnad från tidigare erfarenheter av BB.

FOTO:LIVSGLITTER

I förebyggande syfte läs (tidigare erfarenheter) om vi skulle få en liten skrutta med kolik-mage så har vi införskaffat en babysitter som vaggar och spelar musik, när lilleman var liten var en liknande till stor hjälp, speciellt om man behövde göra något, ha båda händerna fria t.ex. laga mat, hänga tvätt och ja vardagssysslor helt enkelt så underlättade en liten gunga som fick liten att bli lugn som en filbunke för en stund. 

FOTO:LIVSGLITTER

Och så har vi då lördag, imorgon kommer mina två busfrön hem och det ska bli så himla roligt att få se deras reaktion, första mötet med lillasyster! Snart får vi besök av J:s familj som ska hälsa på under dagen, ska försöka orka packa upp allt sedan BB och sortera lite kläder, det har helt enkelt blivit bortprioriterat, försöker sänka kraven även fast att det är svårt och känslan av att man inte får något vettigt gjort finns där hela tiden. 

Men som sagt, försöker tänka på att inte stressa upp mig i onödan, är ju verkligen expert på den fronten! Försöker fokusera på att bara ta det lugnt, vila, pussa på bebis och bara vara i bebisbubblan nu tills krafterna kommer åter, för phuuu så slut man är i kroppen, upplever det som att man är helt tömd på kraft och energi, som ett tomt skal, kanske inte så konstigt med tanke på vilken smärta och hur mycket energi som gått åt under dessa dagar och inte minst under förlossningen. Otroligt vad kroppen faktiskt klarar av!