Första besöket efter RUL, kändes hur bra som helst att få lyssna på det lilla starka hjärtat därinne, är fortfarande väldigt rädd och osäker, tänker domedagstankar minst en gång om dagen, vilket kanske inte är så konstigt...
Vi börjar närma oss dagarna då vi fick avbryta förra graviditeten, lilla älskade Love, han fattas oss verkligen och ibland känns det bara som en otäck mardröm, att det inte har hänt, men det har hänt, vi födde en liten vacker änglapojke i höstas och en bit kommer alltid fattas oss. Vi har lärt oss att leva med sorgen och se det så att han aldrig skulle ha klarat av livet utanför magen, han har det bättre där han är och någon gång ses vi igen...
Allt gick bra hos barnmorskan, bra blodvärde och järnvärde vilket förvånade mig med tanke på hur trött, yr och illamående jag har varit på eftermiddagarna, blodtrycket låg på 100/60 vilket är helt normalt för mig.
Så nu är vi inne i vecka 21, på torsdag ska vi på ett nytt ultraljud, vi fick ett extra någon vecka efter RUL enbart för att vara på den säkra sidan, att allt ser bra ut, vilket jag verkligen hoppas och tror att det fortfarande gör, att lilla tjejen därinne ska komma ut stark och frisk till sommaren. Håll tummarna för oss!
Join the conversation!